lördag 18 september 2010

Åtta år sen

Tiden går fort, kan inte fatta att det har gått ett helt år sen jag skrev ett inlägg om min mammas bortgång. Och det är lika bra ni vänjer er, för det kommer jag att fortsätta med.
Det finns tider då man tycker väldigt mycket synd om sig själv, och detta är ett sådant. Och det tycker jag är helt okej i mina ögon, man måste få göra det ibland. "Det finns de som har det värre än mig", må det så vara, och missförstå mig inte, det tänker jag också på ibland. Men just NU är det synd om mig. Jag måste få vara ledsen... någon miste sin mamma, någon miste sin dotter, någon miste sin fru för exakt 8 år sen idag. Det är frustrerande när man är omgiven av dagliga mirakel som ens kära aldrig få ta del av. Man fortsätter att sörja det hon aldrig få uppleva.
Nu vill jag inte vara någon som tror sig veta bättre än alla andra (för jag har blivit drabbad), och säga "vi måste ta hand om varandra, inte bråka, älska varandra innerligt"! För det vet ju alla! Men någon gång är det viktigt att stanna upp i sin vardag, och uppskatta det som vi har blivit lyckligt lottade med, se det vackra som vi är omringade med. Säga jag älskar dig gärna en gång för mycket än en gång för lite. För om du står där en dag (gud hjälpe), så kommer du att tänka, varför sa jag det inte oftare?
Förra året.


Detta är en så vacker låt, låt filmen gå in och väcka känslor...

6 kommentarer:

  1. Filmen va underbar o musiken, vilka bilder!!!
    Tänker på dig idag!
    Kram.

    SvaraRadera
  2. Ja det är tungt!Vardagen är tung utan dem och som du beskriver det ALLA dessa stunder när de skulle varit med och sett,hört,sagt....OM ändå de hade fått vara med<3KRAMAR

    Man MÅSTE få tycka synd om sig o alla de som inte får ha de sina med längre.
    /Ullis

    SvaraRadera
  3. Ja du Ullis, du om nån vet...
    Mycket kärlek till dig! <3

    SvaraRadera
  4. Inte utan att en o annan tår faller ner från kinden när man hör musiken, ser de vackra bilderna o tänker på vad många av er bär på./Mickan

    SvaraRadera
  5. Håller med dig AM, tänker ofta på vad min svärfar inte fick se, då vi stod varandra nära och C och han kunde läsa varandras tankar!
    Det är vid sånna tillfällen som man MÅSTE få tycka synd om sig, för saknaden ge sig inte iväg, men kärleken består!!
    Jättefin film och mysig musik!! <3

    SvaraRadera

Vad kul att du ville lämna en kommentar! det värmer så gött när ni gör det! ;-)

Tack för besöket! Du lämnade väl ett litet avtryck?! ;-)